Annons

Välj rätt utekök

Packa ett utekök och dra ut i naturen. Välj en modell som passar dig och dina turer. Gas eller sprit? Lättpackat och toppmonterat, eller stadigare spindelkök? Och kanske bensinkök för vinterturen.

Laga mat utomhus. Ung man i gråa friluftskläder vilar mot en klippa i fjällmiljö och häller vatten i ett Trangiakök.
Spritkök är hållbara och enkla att hantera, men långsammare än gaskök.

Med ett mobilt kök är du fri att stanna när du är trött och där det är som vackrast. Njut av vyerna medan maten lagas. För dig på tur med stugboende är köket en säkerhetspryl om du tvingas nödövernatta och en trygg källa till hetvatten och varm mat. Att ha ett friluftskök hemma ger också beredskap om strömmen går.

Mest lättskötta är kök som drivs med gas eller T-sprit. Den som vill ha ett smidigast möjliga kök, och snabb koktid, väljer gas. Spritkök tar längre tid och brinner med låga som kan sota, men det är tåligt och går att hitta billigt begagnat.

Ska du främst använda ditt kök för att koka vatten till dryck och påsar med frystorkad mat eller till snabblagad mat i mindre mängd, fungerar ett toppmonterat kök (där brännaren skruvas fast ovanpå tuben) bra. Modellen har låg vikt och tar liten plats i ryggsäcken. Med brännaren högt placerad blir köket dock vindkänsligt och mer ostadigt vid användning av stora kastruller.

När det ska lagas mer rejäl mat därute, och kanske för fler personer, behövs ett stadigt kök och flera större kastruller. Det kan vara ett rejält spritkök (med vindskydd) eller ett spindelkök med stor brännare. En variant är att komplettera med gasbrännare till klassiska spritkök, typ Trangia. Spindelköket står stadigt på marken med utfällbara ben. Låg placering gör det också vindtåligt. Det kan drivas med såväl gas som bensin; en slang går från tuben/behållaren till brännaren. Att reglering av lågan sitter på tuben en bit från brännaren är bekvämt och tryggt. Justerbar låga är en fördel vid matlagning, då kan maten sjuda.

Det finns också kompakta gaskök där brännaren är integrerad i själva kokkärlet. De är effektiva och vindstabila men fungerar bäst för vatten- och småkok och är mindre flexibla med enbart ett kärl. Lågan kan ibland finjusteras.

Hantera köket säkert
  • Välj en vindskyddad och plan plats för köket. Se till att köket står stadigt.
  • Använd tånghandtag att lyfta kastruller och lock med.
  • Om du lagar maten vid tältet i absiden, så tänk på att god luftcirkulation krävs. Se också till att köket inte flammar upp och antänder tältet.
  • Tung gas är farlig att andas in. Och vid ofullständig förbränning kan det bildas giftig kolmonoxid. Läs mer på giftinformation.se

För snabbare koktid använd ett hopfällbart vindskydd som sätts upp runt brännare och kokkärl. Det ingår ibland i köket, men går även att köpa till. Kastrull med inbyggd värmeväxlare har en veckad metallring nertill som ramar in lågan och ökar effektiviteten. Vid kyla fungerar vanlig sommargas dåligt. Särskild vintergas finns att köpa, men bäst krut är det i bensin- och fotogenkök som klarar vinterkyla utmärkt. De kräver dock mer vana av användaren.

Utekök som eldas med småved och kvistar finns också på marknaden. Enligt allemansrätten får man ta torra nedfallna kvistar och kottar, men kolla lokala regler. Det är en del pyssel att få fart på vedköken, men mysigt att elda och du slipper bära bränslet.

På marknaden finns även kök som drivs med andra fasta bränslen, till exempel metatabletter som är enkla att hantera, men har lägre effekt.

Läs också: Utemat för eld & låga – Turist

Och glöm inte att snabbaste värmen på turen får du med termos. På stugturen kan det vara smart att inte bara ta med hett vatten, utan också förbereda en varm lunch på morgonen, till exempel koka pasta eller gryn, och ta med i mattermos. Sås kan värmas med hjälp av hett termosvatten.

TURIST GUIDAR: 3 utekök för alla väder

Gaskök

Utekök. Gaskök för utomhusmatlagning.
Foto: Primus
  • Gaslågan kan ofta regleras steglöst, vilket gör det enklare att sjuda och inte bränna.
  • Gaskök finns i olika modeller. Toppmonterade kök kan även ha kompakt konstruktion med brännaren integrerad i kokkärlet. Mest stabila är spindelkök.
  • En del modeller har en inbyggd knapp för tändning (piezo).
  • Köken kokar en liter vatten på tre-fyra minuter, sommartid.
  • Gas är sämre i kyla. Sommargas fungerar ner till cirka fem plusgrader men särskild vinter- eller året-runt-gas finns att köpa.
  • En del brännare har förvärmningsslinga och stöd för att vända tuben upp och ner så att gasen rinner lättare genom slangen vid kyla.
  • Miljömässigt är engångstuber sämre än sprit som T-röd. Tuben ska lämnas till återvinning.
  • Räkna med att det sommartid behövs cirka 50 gram gas per person och dag.

Spritkök

Utekök. Spritkök där det tillagas kantareller.
Foto: David Erixon, STF
  • Spritkök är lättskötta och det är inget som kan haverera. Bränslen är antingen tenol, som sotar mindre, eller mer effektiva (men sotigare) T-röd.
  • Spritkök är långsamma, cirka tio minuter tar det att koka upp en liter vatten sommartid. Vintertid kan en förvärmningsdel och reflekterande tallrik användas för att öka effekten.
  • Spritkök är stabila och klarar rejäl matlagning för flera. En fördel är också att vindskydd ingår. Det finns även lätta minimodeller av spritkök.
  • Sprit är ett billigare bränsle än gas – och ett begagnat spritkök, inklusive flera kastruller i gott skick, kan du få för ett par hundralappar.
  • En nackdel vid matlagning är att lågan är svårare att reglera.
  • När du ska fylla på mer bränsle, se till att det brunnit ut ordentligt först, annars kan en stor låga flamma upp.
  • För T-sprit eller tenol går det åt cirka en liter per person för en sommarvecka.

Bensinkök

Utekök. Bensinkök i skymningsljus. Utomhusmatlagning.
Foto: David Erixon, STF
  • Kök som drivs med bensin eller fotogen är effektiva vid matlagning för flera personer. Det finns också flerbränslekök (multifuel), där också till exempel gas kan användas.
  • Brännare med spindelben gör köket stabilt och vindtåligt.
  • Sommartid tar det cirka 3,5 minuter att koka upp en liter vatten.
  • Köken kommer mest till sin rätt vid kalla vinterturer, där de är mer kraftfulla än gas och sprit.
  • De fossila bränslena är miljömässigt sämre och är inte heller så hälsovänliga. Köken väsnas dessutom och luktar illa.
  • En del pyssel krävs: trycket ska pumpas upp i bränsleflaskan och brännaren ska förvärmas så att bränslet övergår till gasform. Brännarens munstycke måste ibland rengöras från sot.
  • Bäst med kemiskt ren bensin eller akrylatbensin (4-takts). Fotogen är mer flamsäkert än bensin, välj i så fall lysfotogen.
  • Bensin är ett energieffektivt bränsle och det behövs cirka en deciliter bensin/fotogen per dag och person.
Hur mycket gas finns kvar i tuben?
  1. Väg en påbörjad tub och jämför med vad den vägde oöppnad. Exempel: En behållare med 100 gram gas väger 200 gram oöppnad (baserad på Primus tub). Väger den påbörjade behållaren 165 gram har du använt 35 gram gas och har alltså 65 gram kvar.
  2. Ursprungsvikten på tuben kan variera mellan märken, men är alltid utskriven på tuben. Du kan också kolla på nätet.
  3. Väg påbörjad tub hemma på köksvåg och/eller ta med exempelvis en liten digital fiskevåg på turen.
  • Gör det lätt för dig: Jetboil JetGauge är en smidig specialvåg som visar hur många procent gas som finns kvar, baserat på tre standardvikter för friluftsgas: 100, 230 och 450 gram.
Kontakta redaktionen

Vill du veta mer? Undrar du över något? Skicka ett mejl.

Logotyp Svenska Turistföreningen Kom med som medlem

Som medlem i STF är du en del av arbetet att göra det möjligt för fler att komma ut och upptäcka Sverige. Som tack för att du är med och bidrar får du flera fina förmåner, bland annat tidningen Turist hem i brevlådan och bo till medlemspris på våra boenden.

Bli medlem i STF