Vintersolen stiger över mjukt rundade fjäll och en grupp ripor kurar nästintill osynligt under snöbeklädda granar. Vi befinner oss i byn Grövelsjön i Dalarnas nordligaste hörn. Här driver Helena och Peter Andersson företaget Renbiten i kombination med renskötsel. Som de flesta inom rennäringen har familjen flera inkomstkällor.
I butiken i Storsätern, ett par kilometer nedanför STF:s fjällstation, säljer de egenproducerat renkött och andra samiska delikatesser, sameslöjd och souvenirer. Dessutom erbjuds besökare upplevelseaktiviteter året runt: möten med renar i det närbelägna hägnet, vandringar med ren eller till gammelfarfars torvkåta, och olika former av middagar och övernattning på fjället.
Utanför butiken vajar den samiska flaggan i vinden. I charkdisken därinne trängs korvar av olika slag, torkat renkött, rökt kött och olika ostar. Längs ena väggen står frysar fulla av olika köttdetaljer och i en glasmonter syns smycken och annat hantverk från Sápmi. Renkött är lätt att tillaga, enligt Helena och ”Middagskassen”, som hon kombinerar utifrån säsong, är populär hos kunderna. Den innehåller en trerätters middag att laga själv därhemma och innehåller i skrivande stund: carpaccio på souvas (saltad och kallrökt ren) med lingonvinägrett, rostbiff på ren med rostade rotsaker och blåbärsvinsås och till efterrätt ingredienser till en kvannekaka med hjortron.
– Maten behöver inte krånglas till när man har bra råvaror. Oavsett vilket recept man har går det att byta ut annat kött till renkött, då blir det så mycket godare. Just nu är vår favorit hemma en gryta på högrev av renkött. Så himla gott!
Familjeföretaget står för hela produktionskedjan av renköttet i butikens diskar. Slakt och styckning sker i same-byns verksamhet. För Helena och Peter tillkommer också produktion av charkuterivaror och vilt, liksom allt vad det innebär att driva butik och hålla i guidade turer.
Peter är också ordförande i Idre nya sameby, som är Sveriges sydligaste sameby och en av de minsta, både till areal och antal renägare. Han har mycket att göra som ordförande men också som renskötare. Momenten är många under renskötselåret: bevakning av kalvar, kalvmärkning och dagligt arbete med renarna.
Ingen dag är den andra lik. Ibland styckas det kött och nästa dag kan bli en heldag med renarna i hagen, eller kundkontakt i butiken. Och ibland får de hjälp av barnen, tillsammans har de åtta barn och tolv barnbarn, alla hjälper till i den mån de kan vid behov.
– För oss kändes kombinationen turism och renskötsel helt rätt, vi kan styra över vår egen tid, säger Helena som också gläds åt att kunna skapa arbetstillfällen till andra. Renbiten har mellan fem och åtta anställda, beroende på säsong.
– Arbetet här ger mig energi och glädje! Och stolthet förstås. Vi får besök av människor från hela världen vilket är väldigt roligt.
En viktig aspekt som Helena också nämner är att arbeta med turism utan att störa rennäringen, inte minst under kalvningsperioden då vajorna är extra känsliga. Vajorna går upp till fjället redan i mitten på april då de behöver lugn och ro för att kalven ska kunna födas utan komplikationer. Turister på fjället kan göra vajorna stressade.
– Renar har svårt att gå nya stråk än de som de vandrat i åratal. De följer sin inre kompass, säger Helena och fortsätter:
– Vi vill absolut inte begränsa all turism, vi lever på turismen. Men det är superviktigt att det finns en dialog så att renarna inte påverkas. Vi uppmanar turister att höra sig för med samebyn om de besöker trakten under den känsliga kalvningsperioden, så de vet var de kan röra sig utan att störa vajorna. Det finns alltid områden man kan vistas på.
Skogsbruk, skotertrafik, helikoptertransporter, kite-skidåkning, husbyggnationer, golfbanor och tävlingar … faktorerna som utgör hot för samebyns renskötsel är många. Helena menar att allt tillsammans bidrar till störningar som påverkar renarna och dess omgivning.
– Markerna där renen funnit sin mat genom tiderna är inte längre en lugn och ostörd plats. När markerna krymper av olika anledningar är det inte ovanligt att renarna går in i bebyggelsen vilket kan uppfattas som störande.
När Turist besöker Renbiten är Peter Andersson på ett möte med Länsstyrelsen i Mora. Men hans bror Thomas arbetar också inom företaget. Han tar med oss och ytterligare några besökare på en guidad tur till renhägnet. Stigen, där snön ligger vältrampad, slingar sig genom skogen intill en fors.
Mörkblå, klara fläckar i det vita avslöjar att det forsar friskt virvlande vatten under det tjocka vintertäcket.
– Det här var mitt äventyrsbad som barn, så roligt vi hade det. Precis där ligger en liten, djup bassäng, säger Thomas och pekar mot en del av forsen.
Väl inne i hägnet hämtar vi lav i nätsäckar som vi ska mata renarna med. Thomas berättar om hur det började med att familjen hittat en skadad liten kalv som de fick flaskmata och hålla i hage. På så vis blev den tam, och senare har fler renar tillkommit i hägnet. Aktiviteten har blivit mycket populär, inte minst bland barnfamiljer. Renarna tar emot munsbitar direkt från besökarnas händer och kommer nära så det nästan går att klappa på dem.
Lite senare provar vi på ytterligare en aktivitet: snöskovandring med ren. Sällskapet, två turister från Tjeckoslovakien, vår guide Thomas och jag, vandrar i meditativ tystnad genom skogen med snöskor fastspända under sulorna. Vi plockar skägglav från träden och räcker fram till renarna som mumsar och följer oss nära intill. Att omges av tama renar, och endast höra deras rörelser och det klickande ljud som klövarna avger, är en fridfull upplevelse. Att se Thomas kommunikation med djuren är också speciellt. Han har särskilda ljud när han kallar på dem och renarna svarar med att komma närmare.
– Besökarna blir alldeles lyriska av att möta renarna så nära, har Helena tidigare berättat. Inte sällan blir det kö när platserna inte räcker till för alla längtar efter att få ge sig ut i skogen i sällskap med en ren.
– Men renarna måste vila mellan varven, de är skygga för stora grupper därför går det inte att klämma in mer folk på turerna.
Vi är framme vid vår rastplats inne i skogen. Här väntar sittplatser i snön, klädda med renfällar och Thomas bjuder på renkött, renkorv, kvannemuffins och kokkaffe.