Långt in i fjällvärlden händer det. Turkompisen Erika kliver snett och vrickar foten rejält. Vi är i gränslöst land invid mäktiga Sulitelma (Sulidälbmá), och det är långt till civilisationen. Erika slänger sig ner på marken med foten i högläge och vi letar fram sporttejp i hennes ryggsäck. Hon tejpar foten och vi hoppas att det ska funka. Vilket det gör och vi går enligt planen två mil till en norsk fjällstuga nära samhället Sulitjelma.
Med rätt sjukvårdspackning klarar du dig långt. Viktigt alltså att kunna linda eller tejpa en vrickad fot och ha första förband med plåster och sterila kompresser för skärsår och skrubbsår. Även små sår ska skötas noga så att de inte blir infekterade. Rengör först noga dina händer, sedan såren med mild tvål och vatten eller att använd antibakteriella servetter innan såren plåstras om.
Vanligaste problemet på turen är skavsår, och där handlar det om att förebygga problem. Före turen ska du smörja in fötterna med fet hudkräm. Vandra i väl ingångna kängor och minska friktionen mot huden med dubbla strumpor i ullblandning. Om du brukar få skavsår är det bäst att tejpa fötterna med leukoplast före turen. Den blir som en andra hud. Tvätta fötterna när tillfällen ges.
Mitt värsta minne av skavsår är från en vandring i norska Rondane. Ett större sår under ena foten gjorde det omöjligt att ta ett steg till. Men då tog färdkamraten Carina fram sin plåsterpåse och fixade bland annat en förhöjning runt såret med ett filtplåster som lindrade stötarna. Det gick sedan bra att fortsätta turen.
1. Packa rätt på turen
Ta med ett första hjälpen-kit och skydda dig mot solen med solkräm och solglasögon. Packa vettiga regnplagg, varma kläder och gärna en vindsäck på turen. Det behövs när ovädret drar in, men också om någon i sällskapet blir sjuk eller skadad och ska hållas varm och i skydd.
2. Planera dig utvilad
Ta lagom långa dagsetapper och många raster med mat och dryck. Då är risken mindre att du snubblar eller tar dåliga beslut. Sköt om fötterna, passa på att lufta och tvätta dem vid en rast. Bra också med gåstavar som avlastar knän i backar. Träna kondition, styrka och att gå med ryggsäck inför turen.
3. Lär dig om sjukvård
Det är inte lätt att veta hur en sjuk eller skadad person ska tas om hand. Gå gärna en kurs och lär dig mera. Antingen en vanlig sjukvårdskurs eller vildmarkssjukvård, se bland annat på:
www.crossinglatitudes.com
www.adventuremedicine.se
och www.allinnature.se
Annat som kan ge problem är magbesvär som diarré ofta orsakad av mat eller dryck. Det hände efter en skidtur från Katterjåkk längs riksgränsen till norska Cunojavrrihytta.
Där togs en extra vilodag för att få ny kraft. Ett gäng norska gutter åkte över gränsen till svenska fjällstugan Unna Allakas och köpte coca cola vilket gjorde att magen kunde återhämta sig. Annars är risken att söta drycker kan ge mer diarré.
Förutom att lägga in bonusdagar på turen är det bra att ha tabletter med ämnet loperamid som stoppar diarré. Tänk också igenom maten noga och ät sådant som brukar funka. I fjällen kan du dricka vatten i rinnande bäckar, men koka vattnet om du är osäker på kvaliteten.
Det är dock mindre vanligt med magsjuka på turen, däremot är det lätt att dricka för lite och att underskatta värme och en flödande sol. Med för lite vätska kan du bli svag, förstoppad och få huvudvärk. Viktigt alltså att dricka mycket, äta regelbundet och ta många raster så att du orkar med vandringen.
Packa också värktabletter för huvud- och tandvärk och annat. Ta gärna med extra många, du kanske behöver ge till andra vandrare. Annan medicin som du/ni brukar använda ska förstås med.
Annars är det mer vanligt att vandrare mår bättre på turen än hemma. Därute försvinner vardagsstressen när blicken vilar i vackra vyer. Oftast används inte de nerpackade värktabletterna, plåstren och annat. Du bara njuter av friden och kommer hem som en ny människa.
BLI SJUKVÅRDARE
Med allt från plåster och bandage till värktabletter i packningen kan du ta hand om dig och andra. Gå en kurs och lär dig mer om sjukvård.
FYLL PÅ ENERGI
Ta många raster med mat och dryck. Då orkar du med vandringen utan att snubbla av trötthet eller ta fel beslut.
HA RESERVDAGAR
Om du blir magsjuk eller skadad på turen behövs reservdagar. Vid tågresor se till att ha ombokningsbar biljett.
SÖK HJÄLP
Bär visselpipa och mobil. Larma 112 om så verkligen behövs. Till fjälls ha koll på nödtelefoner och STF:s stugor där hjälp kan fås.
HÅLL DIG REN
Kom ihåg hygienen. Att vid tillfälle tvätta gren och fötter förebygger skavsår och sveda under svettiga dagar i rörelse.
TA MED FÖRSTA HJÄLPEN
Packa sjukvårdsutrustning på turen och dela på den om ni är flera personer. Färdiga kit finns att köpa eller plocka ihop eget. Packa gärna över i påse eller väska som väger mindre. Ta med pincett, liten sax, säkerhetsnålar, elastiskt bandage eller sporttejp för stukningar, gasbindor, sterila snabbförband, plåster, tejp, sårtvätt och engångshandskar. Komplettera med skavsårsplåster som compeed och leukoplast. Gärna också suturtejp för att dra ihop sårytor. Dessutom värktabletter, diarrétabletter, vätskeersättning och allergipiller (antihistamin lindrar även vid insektsbett). Fyll på väskan inför varje tur så att den är komplett och kolla så att medicin inte har utgånget datum.
TA HAND OM SKAV OCH SÅR
Vanligast är skavsår på turen. Förebygg gärna med att tejpa leukoplast vid häl och andra ställen på foten där du brukar få skavsår. Håll dig ren. Tvätta och lufta fötter vid rast om det går. Om skavet dyker upp ska det tvättas rent med tvål och vatten. Peta inte hål på blåsan. Den skyddar och ny hud kommer att bildas därunder. Om såret är stort, eller på ett utsatt ställe, kan du sätta på en avlastande filtring, finns på apotek, som skyddar mot tryck och nötning. Vid skavsår ska annars compeed användas som blir en extra hud. De finns i olika storlekar. Värm plåstret i handen innan du tar bort skyddsplasten. Plåstret kan sitta på även under bad och i flera dagar eller tills det lossnar. Skärsår och skrubbsår kan uppstå när du använder vassa föremål eller ramlar i stenig terräng. Håll den blödande kroppsdelen högt och tryck med en kompress eller rent tygstycke om det blöder mycket. Efter en kvart brukar blodflödet stillas och såret kan tvättas och plåstras om. Ta bort grus och annat med fuktad kompress eller ren pincett (kokat vatten/alt tändsticka). Du kan också sänka ner såret i vatten och låta lufttorka. Större sår ska förbindas med en steril kompress och fästas med häfta eller gasbinda/tubförband. Det finns också sterila snabbförband med klisterkant. Se till att hålla torrt och rent. Om du blir varm, röd och svullen vid såret eller om det bildas var har det uppstått en infektion. Då ska såret tvättas noga, och du kan också behöva antibiotika – alltså uppsöka läkare.
LINDA EN VRICKAD FOT
Det är lätt att kliva snett och vricka en fot på vandringen. Det innebär att fotledens rörelseomfång överskridits vilket påverkar det stabiliserande ledbandet. Ibland kan det handla om en stukning med blödningar i ett muskelfäste. Skadan läker snabbare om du kan minska blödningen. Det är viktigt att snabbt få foten i högläge, gärna högre än hjärtat. På så sätt minskar svullnad och det gäller också att linda foten snabbt. Använd elastisk binda där du lindar växelvis från foten och upp vid fotleden några gånger och en bit upp mot benet. Lossa bindan något efter en kvart och om foten domnar ska bindan lossas direkt. Det är ingen fara att gå på en vrickad eller stukad fot för att ta sig till närmaste samhälle, men läkningen kan ta längre tid. Problemet kan vara att få plats med den lindade foten i skon, kan vara lättare med sporttejp. Sporttejp ger också möjlighet att lägga ett stabiliserande stöd för fotleden.
NÄR MAGEN FÅR PROBLEM
Om magen klappar ihop på turen kan det bero på olika saker. Att vattnet är otjänligt, maten dålig eller kanske har du tagit ut dig helt på turen. Om du får diarré är det vila som gäller. Tabletter med ämnet loperamid stoppar diarrén och minskar vätskeförlusten. När du är magsjuk är det viktigt att dricka ofta och lite varje gång. Du tappar salter och därför är vätskeersättning med en salt- och sockerlösning bra mot uttorkning. Det finns bland annat i form av brustabletter. Börja sedan äta försiktigt med till exempel vitt bröd och ris. Undvik fiberrik mat och kaffe.
LINDRA BRÄNNSKADOR
På vandring hanteras ofta utekök och brasor tänds. Risken finns att du bränner dig även vid hantering av hett vatten som kan spillas över kroppsdelar. Då gäller det att kyla ner brännskadan med svalt vatten i en bäck eller tjärn under 20 minuter. Det gör att skadan inte går djupare ner i huden. Om det bildas en blåsa ska den inte petas sönder. Blir det ett sår ska det tvättas med tvål och vatten. Det finns brännskadeförband som är en kompress vilken lindrar smärtan även vid solsveda och kliande insektsbett. Kylbalsam fungerar på samma sätt. Ta dig till läkare om smärtan av brännskadan förvärras, om huden börjar rodna alltmer och om det kommer var.
Vid större skador, och när personer inte kan ta sig till samhällen av egen kraft, behöver fjällräddningen kallas in. Om det inte finns mobiltäckning blir det problem, men i fjällstugor och raststugor finns nödtelefon. Den som ska på längre turer där mottagning och stugor saknas kan köpa eller hyra en satellittelefon. Nära och kära kan nås med meddelanden till exempel om att hemkomsten blir försenad, vilket förhindrar onödiga utryckningar av fjällräddningen. Om olyckan är framme finns en SOS-knapp som tillkallar hjälp med exakt position.
