Annons

Bekämpa kylan

När vinterkölden slår till behöver du vara rätt klädd. Att tänka lager på lager är bäst, det ger en flexibel klädsel. Med plagg i ull blir kroppen skönt tempererad.

Klä dig lager på lager med underställ, ­mellanlager och ­skalplagg. Du behöver även förstärkningsplagg, till exempel en dunjacka, när det blir riktigt kallt.
Foto: Hans Berggren/johnér

Välj kläder som klarar iskalla vinterdagar och hård vind med hög kyleffekt. Att stoppa kylan är det som gäller – för det är underbart att vara ute och njuta av fluffig kallsnö – och kanske flammar norrskenet över himlen.

Att klä sig i lager på lager är smart. Längst in mot kroppen kan du gärna ha ett underställ i ull som värmer och håller dig bekvämt tempererad. Merinoull är mjuk och behaglig mot kroppen. Från merinofåret kommer den fina och krusiga ullen som binder luft och isolerar bra. Ull värmer även när den är fuktig.

Tunnare merinoull kan vara skör så det gäller att inte dra hastigt i plaggen. Varsamt använt kan understället hålla i många år. Det finns även ullunderställ med syntetinblandning som är tåligare, men tänk på att plagg i enbart syntet kan ta åt sig svettlukt. Ull är naturligt antibakteriell och plaggen behöver sällan tvättas – det räcker oftast med att vädra.

När det är riktigt kallt behöver du dubbla underställ i olika tjocklek. Den ena tröjan kan vara med rund hals och den andra med krage som har kort dragkedja vilket är skönt mot kalldrag runt halsen och lätt att öppna för vädring. Med enbart rund hals kan en lös buff värma halsen. Underställsbyxan kan vara lång eller knäkort för till exempel skidturer under mild vårvinter.

En friluftsbyxa i stretchig syntet eller blandmaterial är ett bra val för vinterturer. Den är ventilerande, men stoppar också en del vind och väta.

Från vänster: 1. En bekvämt varm underställströja i merinoull är Aclima Warmwool. 2. Mellanlager med luftig ­värme ger Woolpower Full Zip Jacket 400 i ullfrotté av merinoull och nylon. 3. Klä dig klassiskt i en anorak. Fjällräven Singi Anorak är i G-1000-väv av bomull och polyester. 4. Värmande och hyfsat lättpackad är ­Patagonia Fitz Roy Jacket i dun.

Ett mellanlager behövs för att värma kroppen när det är kyligt. Det kan vara en tröja i ull eller med inblandad syntet för ökad slitstyrka. Bra material är ullfleece eller ullfrotté med luftiga öglor på vävens undersida – det är luften som värmer. På samma sätt kan en tunnare jacka i fluffigt dun användas som mellanlager för att isolera.

När det är riktigt kallt behövs en tjock jacka i dun eller syntet som förstärkning. Dun ger hög värme till lägre vikt än syntet. Å andra sidan är syntetplagg ofta billigare och hållbara att tvätta.

Förstärkningsplagg behövs även nertill. Ett par korta värmeshorts/kjol fyllda med dun eller syntet isolerar och du kan ha dem över eller under dina friluftsbyxor. Eller välj hellånga förstärkningsbyxor som kan tas fram på raster och i vindsäck och nödbivack. Med dragkedjor i sidorna kan byxbenen lätt dras över skorna.

Skalplagg är yttersta lagret som stoppar väta och vind, men om de är för täta bildas kondens inifrån vilket kyler. Skalplagg med membran andas något, men det behövs ventilation för att öka luftcirkulationen. Bäst med långa öppningsbara ventiler under armarna.

Jackor i bomull/polyester (vindpoplin) blir inte lika täta, där luftar materialet bra. Förr i tiden var bomullsjacka det som gällde även på vinterturer – ofta anorak. Ett problem är dock om vinterkylan övergår i blötsnö för då blir bomullsplagg våta.

På samma sätt behövs skalbyxor som stoppar väta och vind. Smart med långa dragkedjor i sidorna som gör att byxorna kan dras på utan att ta av skorna. Ett par lättare skalbyxor kan funka både på sommar- och vinterturer.

Med lager på lager håller du kroppen varm under kalla dagar. Och när solen tittar fram är det bara att ta av ett eller flera lager. Om du är för varmt klädd, vid till exempel skidåkning, blir du svettig och sedan kall vid raster. Att åka i enbart underställströja och utan mössa ventilerar skönt på vårvinterturer.

5 SMARTA KYLTIPS

  1. Tvätta dig inte i ansiktet om du ska ut i kallt väder. Du behöver den naturliga ytan av fett kvar på huden som skyddar mot kylan.
  2. Håll dig i rörelse utan att svettas när det är kallt så att du håller värmen. Om du blir svettig och våt så fryser du vid raster. Gör en åkarbrasa om det behövs.
  3. Se till att dricka ordentligt. Det är lätt att tro att det inte behövs så mycket vätska under kalla dagar, men kroppen gör av med en hel del vätska i torr vinterkyla. En uttorkad kropp blir känsligare för köldskador. När du fryser ökar också kroppens förbränning, se till att få i dig energi i form av mat och snacks.
  4. Tänk på att glasögon, klockor, ansiktssmycken och örhängen kan ge köldskador. När du hanterar bränsleflaskor och annat i metall blir händerna kalla. Om fötterna sätts i en skidbindning av metall så kyler även den.
  5. Håll koll på varandra vid vinterturer. Vita fläckar i ansiktet kan bero på förfrysning, vanligt på kinder, örsnibbar och näsvingar. Ytliga förfrysningar tinas med kroppsvärme och ska sedan skyddas noga eftersom skadan kan bli värre efter återförfrysning. Kalla fötter och händer kan värmas av din eller andras kroppsvärme.

Ull värmer fötterna

Fötterna kan snabbt bli kalla, speciellt om du står still eller har för trånga skor. Håll fötterna varma så klarar de långa vinterturer. Även här kan du tänka lager på lager med en tunnare ullsocka innerst och en tjockare ytterst. Viktigt också med innersulor av ull som stoppar markkylan. Med naturmaterial som ull hålls fötterna varma och blir inte kallsvettiga av kondens som med strumpor i syntet. Bomullssockar är sämst, de drar åt sig väta och kyler.

Sulor med uppladdningsbar elvärme är bra för den som är extra frusen eller tidigare har förfryst delar av fötterna. Elsulor kostar en del, men kan vara en god investering. Tänk dock på att elvärmen bara räcker en viss tid eller kan haverera.

När det gäller vilka skor som är bäst handlar det förstås om typ av aktivitet. Skor för skidåkning och långfärdsskridsko kräver både stabilitet och smidighet – men också bra isolering. Skor i skinn blir inte lika täta som i plastmaterial vilket ger kondens inifrån.

Bra med löstagbar innersko i filtad ull som kan tas ut för att torka. För kortare promenader, eller om du ska stå still vid till exempel isfiske, är det skönt med en högre fodrad sko. Tänk på att höga skor ofta har sämre hälgrepp och kan glappa vilket är irriterande. Prova noga i butiken.

Sulor av filtad ull isolerar och håller värmen.
Ta på mössan

Att sätta mössa på huvudet stoppar värmeläckage. Utan mössa försvinner 50 procent av kroppens värme ut, enligt forskning från Lunds Tekniska universitet. På turen är det smart att ta med flera mössor för olika väder och om de blir blöta eller blåser bort. En tunnare som stoppar vinden kan användas om det inte är för kallt – i ull eller blandmaterial. Dessutom en tjockare mössa som klarar kylan. Ofta fryser man om öronen när vinden viner så en huvudbonad med öronlappar är ett bra köp. Se till att du har en skaljacka med skyddande och reglerbar huva som rymmer även en tjockare mössa.

Är det riktigt kallt behöver du täcka delar av ansiktet, gärna med en buff uppdragen över munnen som gör att kylan i andningsluften mildras. Det finns även ansiktsmasker, så kallad balaclava, som bara lämnar öppet för ögon.

Enkla luvor av ull med eller utan syntet funkar till det mesta.
Håll händerna varma

När du fryser om händerna är utevistelsen förstörd. Var vaksam på om du börjar bli kall och stel om fingrarna. Om du håller dig i rörelse blir kroppen varm och det ger även värme till händerna.

Satsa på isolerande handskar och vantar som klarar kylan. Tumvantar är bäst om det är riktigt kallt eftersom fingrarna då inte hålls separerade. Ullvantar är luftiga och värmer även om de blir lite fuktiga. Fördelen med syntetmaterial i innerfoder är att det är snabbtorkande. Kombinera med skalvantar som stoppar vätan. På skid- och skridskoturer kan du även ta med ett par fingervantar för mildväder. Det är smidigare att hålla i stavar med dessa – och det är inte bra att ha för varma handskar som ger svettiga händer. Åk barhänt om vårvintervärmen slår till.

Klassiska och ­varma tumhandskar är långa upp över handleden, samt rymliga.
Kontakta redaktionen

Vill du veta mer? Undrar du över något? Skicka ett mejl.

Logotyp Svenska Turistföreningen Kom med som medlem

Som medlem i STF är du en del av arbetet att göra det möjligt för fler att komma ut och upptäcka Sverige. Som tack för att du är med och bidrar får du flera fina förmåner, bland annat tidningen Turist hem i brevlådan och bo till medlemspris på våra boenden.

Bli medlem i STF