Från den ena bruksorten till den andra i trakter där man smitt järn ända sedan 700-talet före Kristus och kartan är pepprad av ortnamn med koppling till järnhantering: -gruva, -hytta, -bruk, -hammar eller -damm. Av många bruksorter återstår inte mer än överväxta ruiner. Lika ofta vittnar pampiga herrgårdar i museala bruksmiljöer om fornstora inkomster. Andra orter drivs av internationell metallindustri som siktar målmedvetet mot framtiden. Järnvägar korsar landskapet och minsta vattendrag har någon gång nyttjats för energi eller transport. Bruksleden bjuder på vandring genom den svenska historiens ekonomiska ryggrad, ty det var de västmanländska bergsbruken som på medeltiden tvingade Birger Jarl att låsa Mälaren vid Stockholm för att skaffa kontroll över export och svearnas klansamhälle.
Bruksleden sträcker sig från Västerås via Ramnäs och Fagersta till Avesta. Hela 250 kilometer, inklusive tre rejäla rundslingor. Terrängen i det ursvenska barrbältet är bitvis ganska tuff med dess tvära berghällar och storblockiga moräner, men fastän du mestadels vandrar i närmast total obygd finner du överraskande ofta möjlighet till bekväma övernattningar. Bland annat passeras STF-vandrarhemmen i Norberg och Kolarbyn Eco Lodge vid Skinnskatteberg. Dessutom möter du raststugor och vindskydd på varje etapp. Nästan undantagslöst placerade vid vatten.
Och inte minst: Bruksleden har en föredömlig hemsida (bruksleden.se) med topografiska kartor och turförslag för både korta och längre vandringar. Tänk bara på att den inte uppdaterats under de senaste sex åren och låglandsleder är långt ifrån statiska. Du kan komma att behöva improvisera på något ställe. Läs mer om Bruksleden här •
