Biologer brukar kännas igen på funktionskläder och tvåfärgade byxor, men dagens guide till stadsdjungelns biologiska hotspots bär jeansjacka och nitbälte. Johan Svedholm har sett 7 791 arter av djur, svampar och växter, vilket ger honom en fjortondeplats i Sveriges biolog-elit. Hans naturutforskande sker framför allt på Hisingen där han är född och uppvuxen.
− Fågelskådare kommer ju långt ifrån till Torslandaviken, men annars är det nog många som inte vet att det finns så mycket natur här. Man har en bild av Hisingen som ett industriområde bara.
Hisingen är Sveriges femte största ö och den näst mest befolkade. Den omgärdas av Göta älv i söder och öster, Nordre älv i norr och Kattegatt i väster. Johan Svedholm tar oss med till Hisingens sydvästra del, där en halvö putar ut i havet mot Göteborgs norra skärgård. Han pekar på en höjd vänster om vägen mellan Sillvik och Lillebybadet.
− Här brukar jag sitta på någon vindskyddad knalle och skåda havsfågel om hösten när det blåser hårda västliga eller sydvästliga vindar.
Från denna favoritplats såg han bland annat rariteten tärnmås 2009 – ett av 294 ”Hisingekryss”, det vill säga fågelarter sedda på ön.
För den som är ute efter naturmys snarare än kryss leder vägen vidare till den perfekta söndagsutflykten: Sillviks skalgrusbankar. Här har urhavets inredningsarkitekter designat en optimal picknickmiljö. Kortbetat gräs på vit snäckskalssand, inramat av knubbiga granithällar och björnbärssnår. Tidigare på sommaren blommar orkidéer som kärrknipprot och grönkulla, men nu om sensommaren avslöjar sig kalkrikedomen i stället genom brandgula vaxskivlingar.
Picknickängarna ligger som nedsänkta grytor i berget, men stigen leder vidare upp på gnejshällar där havsvindarna får fart och utsikten fortsätter ända till Marstrand. Johan Svedholm pekar ut en liten prick i molnen inne över stan.
− Stenfalk, går in över kranarna!
Det går att urskilja ett svagt trafiksus, men detta är en av de tystaste platserna på Hisingen förklarar han. Det gäller däremot inte utflyktens nästa anhalt, Torslandaviken. Denna grunda havsvik var en gång i tiden en ostörd oas för mängder av vadare och andra fåglar. Numera är det en ganska störd, avsnörpt vik, omgärdad av oljecisterner, rör och det som biologer kallar ruderatmark – överblivna ytor med högvuxen sötväppling och tistlar. Men läget är fortfarande strategiskt ur fågelperspektiv mellan Göta älvs och Nordre älvs mynningar i havet, och ännu är den före detta viken en fristad för fåglar och fågelskådare.
Den ideella föreningen Torslandavikens naturreservat har i över 20 år drivit på för att restaurera viken, för fågellivets, och fågelskådarnas skull. Nu finns här gömslen, fågeltorn och leder. Föreningens mål om att inrätta ett naturreservat här är ännu inte uppnått, men viken har klassats som skyddsvärt Natura 2000-område och utsetts till ”Important Bird Area of Europe”. 2021 invigdes Vadhavet, en grund liten damm med stränder och öar av grå makadam.
− Det här är ju inget naturskönt område, hit åker man för att se på fåglar, säger Johan Svedholm.
Men de långnäbbade skönheterna lyser upp sin betongbleka omgivning. Grusöarna syns knappt under alla trinda kärrsnäppor som trängs på dem.
− Tjugotvå kärrsnäppor, två småsnäppor, en gluttsnäppa, en skogssnäppa, rapporterar en herre med tubkikare på axeln.
Han presenterar sig som Leif Jonasson och berättar att han har skådat regelbundet här sedan 1962, innan sprängsten och muddermassor skar av viken från havet.
− Det finns fortfarande mycket fågel här året runt. Minst tre kungsfiskare just nu. Vi har ett unikt bestånd av salskrake i varmvattnet utanför Preemraff.
Lättaste sättet att utforska denna lite svårgreppade natur är att följa den drygt sex kilometer långa vandringsleden runt vattnet som passerar två fågeltorn och flera utsiktspunkter. Ett bra ställe att börja är här vid Vadhavet, med busshållplatsen Gamla Hangaren intill.
Sillviks skalgrusbankar är en blommande oas på vit och kalkrik snäckskalssand.
Naturstigen runt Torslandaviken är 6,5 km lång och passerar två fågeltorn.
Leif Jonasson har fågelskådat i Torslandaviken sedan tidigt sextiotal.
Ung stare. En av 286 fågelarter som har rapporterats från Torslandaviken.
Den som väntar sig jungfruliga nejder kommer att bli besviken men den som vill ha en lite punkig naturupplevelse kryddad med oväntade arter har mycket att hämta. Johan Svedholm började ta bussen hit i elvaårsåldern. Det var innan dagens välordnade rundslinga fanns, så han klafsade genom leriga vasshav för att skåda ut över backsvalornas kolonier i grushögar och jagande jordugglor på öde landningsbanor vid den nedlagda flygplatsen intill viken.
För den naturromantiskt lagda Hisingebesökaren rekommenderas snarare Rya skog, en rest av Hisingens ursprungliga lövskogar, och älskade vitsippsmarker om våren. Visserligen ligger skogen inklämd mellan Skarvikshamnen, Shellraffs cisterner och Ryaverkets reningsdammar, men efter några steg in längs stigen är man helt omsluten av en ljusgrön lövgrotta. Suset hörs från närbelägna trafikleder, men ändå är det som att gå på spänger genom en avlägsen regnskog, i grönt ormbunksskimrande ljus. Leden går över en trätrappa, upp över en fallen ekbjässe som skulle ha platsat i vilken Amazonas-naturfilm som helst.
Rundslingan är inte mycket mer än en kilometer, men det räcker långt för barn och biologer. Johan Svedholm faller på knä inför små ljusbruna potatislika klumpar på marken. Ur en av dem kommer en brun, sammetslen svamp. En parasitsopp, som parasiterar på gul rottryffel, berättar han.
− Jag var kanske tio elva år när jag såg den första gången, precis här!
- Till ytan Sveriges femte största ö (efter Gotland, Öland, Södertörn och Orust).
- Utgör cirka 40 procent av Göteborgs yta och härbärgerar knappt 30 procent av kommunens invånare.
- Namnet Hisingen är känt sedan 1200-talet och kommer troligen av ”his”, som betyder skilja. Ön är inte längre så avskild utan knyts i dag ihop med fastlandet genom ett antal broar, tunnlar och färjeförbindelser, både till centrala Göteborg och längre norrut.
- På Hisingen låg några av världens största skeppsvarv fram till 1970-talets varvskris.
- De gamla varvsområdena vid älven har sedan 1990-talet byggts om till bostadsområden och annat.
- Göteborgs hamn, Skandinaviens största, har nästan alla sina kajer på Hisingen. Här skeppas containergods, olja, bilar, stål, papper, bananer …
- Den allra första Volvobilen rullade ut från Lundbyfabriken på Hisingen 1927 och här finns fortfarande Volvos största fabrik.
- Långt gångna planer fanns på en linbana över älven mellan Hisingen och centrala Göteborg. Projektet avbröts 2019.
När reningsdammarna närmar sig går det att ana en lätt ton av avlopp i luften.
− På vintern brukar det löna sig att skåda ovanför dammarna. Värmen från rötslammet lockar till sig insekter som i sin tur lockar fåglar. Både forsärla och svart rödstjärt brukar övervintra här, berättar Johan Svedholm.
Längre än så hinner vi inte på en dag. Det fick bli några nedslag på Hisingens södra del, på bekvämt cykelavstånd från Göteborgs centrum.
− Nästa gång ska vi åka norrut, då känns det snart som om man är långt ute på landet, med skogar, åkrar och berg, säger fotografen Mikael Svensson.
Även han, naturfotograf från Mölndal, tillbringar det mesta av sin utetid på Hisingen. Detta gamla jordbruks- och skärgårdsland, som inte längre är särskilt geografiskt avskilt från övriga Göteborg men som fortfarande har sina glömda, gröna gluggar.
- Upptäck Hisingen
- Torslandaviken: Urbant Natura 2000-område och Göteborgs mest kända fågelskådningslokal, med flera fågeltorn och gömslen.
- Ragnhildsholmen: Befästningsruin längs Nordre älv med spännande natur omkring.
- Öxnäs: en oskiftad by i norr med gammalt jordbrukslandskap omkring.
- Sillviks skalgrusbankar: Idylliskt picknickområde med orkidéer om våren. Fin cykelväg hit över Trollskogen.
- Tumleheds hällmålning: Nära Sillviks naturreservat ligger en av Sveriges få kända hällmålningar, troligtvis minst 5 000 år gammal.
- Rya skog: Liten pärla av lummiga lövskogar med två kortare vandringsslingor.
- Ramberget: Klassisk utsiktspunkt vid Göta älv.
- Skändlaberget: Historisk höjd mitt på ön med vandringsleder mellan fornborg, bronsåldersröse och vikingagravfält.
