Trädstammarna ligger som plockepinn i Säveån. På ytterligare några träd syns tydliga gnagspår. Här har bävern varit i farten och byggt bo.
–Kommunen var faktiskt här och sågade ner några träd för att hjälpa bävern lite på traven, säger Hans Svensson och pekar på några stubbar.
I juni 2019 invigdes en helt ny vandringsled. Gotaleden sträcker sig mellan Göteborg och Alingsås och är sammanlagt 7,1 mil lång. Här finns nio etapper som varierar i svårighetsgrad från ”mycket lätt” till ”utmanande”.
Allt började med att Hans Svensson och hans fru förberedde en vandring på den spanska pilgrimsleden El camino de Santiago de Compostela. För att testa hur ansträngande det skulle bli mätte de först ut sträckorna och provvandrade på hemmaplan. De tog pendeltåget till Lilla torget i Alingsås och vandrade sedan i olika omgångar tills de nådde Kungsportsplatsen i centrala Göteborg. Sex dagar lång var den planerade vandringen i Spanien, med gott om möjligheter att äta och övernatta på vägen.
–Vi insåg att vi hade samma faciliteter här på hemmaplan, säger Hans. Vi har ju både sevärdheter och övernattningsställen och naturen är så otroligt fin, men vi mötte knappt någon. Så varför fanns det ingen vandringsled?
Ett år tog det. Sedan var Gotaleden klar. För att ro projektet i land sa Hans upp sig från jobbet som IT-konsult och ägnade i stället tusentals timmar åt att provvandra olika sträckor, prata med de fyra inblandade kommunerna och knacka dörr för att be om markägares tillåtelse.
”Vi har startat i Floda och traskar mot Lerum, 8,5 kilometer och
två pendeltågsstopp närmare Göteborg”
Nu går Hans före på spången omgiven av skavfräken, en tät matta av oräkneliga smala och mörkgröna rör. Vi har startat
i Floda och traskar mot Lerum, 8,5 kilometer och två pendeltågsstopp närmare Göteborg. Sträckan, som delvis går genom naturreservat, är en av Hans favoriter och det är lätt att förstå varför. Säveån brusar och far och den trolska dalgången med de små stenbroarna kittlar fantasin. Det är nästan lite djungelkänsla, men relativt lättvandrat förutom några backar.
En viktig tanke med Gotaleden har varit att locka nya målgrupper vid sidan av erfaret friluftsfolk, berättar Hans. Leden börjar eller slutar mitt i centrala Göteborg och passerar ett flertal småorter längs vägen. Järnvägen med pendeltåg löper längs med större delen av leden vilket gör det enkelt att variera vandringssträckan och öppnar för improvisation. En egen app med geopositionering gör det lätt att orientera sig i området.
”Säveån brusar och far och den trolska dalgången med de små stenbroarna kittlar fantasin”
Utöver vindskydd och lägerplatser finns gott om övernattningsställen, restauranger och kaféer längs vägen. Det gör leden särskilt lämplig för nybörjare och andra som uppskattar att vandra lätt och enkelt. Ett lokalt guideföretag erbjuder till och med färdiga paketresor där mat, boende och bagagetransport ingår.
Vi vandrar vidare och möter en grupp pensionärer. De känner genast igen Gotaledens grundare och passar på att stoppa honom.
–Har ni fått upp lite rep att hålla sig i än mellan Jonsered och Lerum?
Hans förklarar att han själv hade velat ha en trappa i de brantaste partierna, men att kommunen tyckte det skulle vara lite äventyr. Hur det slutar återstår att se.
Sträckan Jonsered–Lerum är den enda på Gotaladen som klassats som ”utmanande”. De övriga ledetapperna går från ”mycket lätt” till ”medel”, och etapp åtta, strax utanför Alingsås, är märkt som tillgänglig för barnvagn och rullstol.
Sedan invigningen har leden lockat många lokala besökare och även uppmärksammats långt utanför Västra Götaland. I vintras tipsade till exempel tidningen New York Times om Gotaleden på sina resesidor.
”En viktig tanke med Gotaleden har varit att locka nya målgrupper”
–Och till och med folk från Katalonien i Spanien har hittat den. Då har de lämnat sin El Camino och kommit hit i stället. Det är stort, säger Hans.
Efter en lunchburrito på Lerums torg ska vi klämma ytterligare en etapp: de ”utmanande” tio kilometerna till Jonsered, medan Hans avviker för ett möte inne i stan. Sträckan börjar enkelt med asfalterad väg längs med sjön Aspen. Efter de sista villorna bär det plötsligt av brant uppåt. En smal stig leder in oss i Goråsbergets mörka tallskog, så tät att vi inte längre ser ett spår av den klarblå himlen.
Men så farligt utmanande är det inte. Inte förrän vi kommer till en särskilt brant uppförsbacke. Det är dessutom lerigt och kängorna får jobba för fotfästet. Kanske var det här pensionärsgruppen från i morse efterlyste ett stöd att hålla i?
Efter en stund inser vi att vi inte har sett de blå ledmarkeringarna på ett tag. Stigen vi står på är oroväckande otrampad. En snabb koll i appen bekräftar våra misstankar. Vi har gått fel. Vi befinner oss några hundra meter för långt österut, men hittar snart tillbaka.
Efter ett par timmar är vi framme vid Jonsereds Fabriker. På 1830-talet startades här en textilindustri och ägarna ville att området skulle vara självförsörjande med egen skola, bibliotek, tandläkare och handelsbod. Arbetarna bodde i bostäder byggda av tegel från fabrikens tegelverk, gifte sig i fabrikens kyrka och vigdes av fabrikens präst.
Området är klassat som kulturområde av riksintresse och i dag ryms här bland annat mikrobryggeri och musikstudio – liksom STF-hotellet Le Mat där vi tänkt övernatta.
Ett stenkast bort ligger också prisbelönta Jonsereds Trädgårdar. Den presenteras om en ”fri tolkning av den 1800-tals trädgård som tidigare låg på platsen” och är ett måste för alla trädgårdsälskare.
Morgonen därpå avslutar vi frukosten med ett besök på den närliggande tårtfabriken. Bakverken som industribageriet One Cake tillverkar säljs huvudsakligen i mataffärernas frysdiskar. Men här finns också ett kafé med färska tårtor – i en lokal där allt går i rosa: golv, väggar, soffor, stolar och kakel.
–Jag tycker att alla kaféer brukar se likadana ut och ville göra något helt annat. En del av gästerna är faktiskt vandringsklädda. Vissa går superlångt. Om de får tårta orkar de några kilometer till, säger tårtfabrikören Zebastian Lindqvist.
Med några maränger i ryggsäckarna påbörjar vi turens sista etapp, åtta kilometer till friluftsområdet Kåsjön. Därifrån går buss till centrala Göteborg. Tidvis sammanfaller leden här med både Bohusleden och Vildmarksleden. Vi kliver genom stora lövträdssalar och över stenig mark med stora klippblock. Vid ett tillfälle korsar vi E20 och tystnaden byts tillfälligt mot lastbilsbuller. Själva vandringen är mycket lätt med undantag för någon enstaka uppförsbacke.
Så kliver plötsligt vi rakt in i en matta av trattkantareller. När vi ser oss om upptäcker vi ännu fler. Trots spår av vildsvin som bökat runt bland godsakerna behöver vi knappt flytta oss för att fylla en hel plastkasse. Till och med svampplockningen på Gotaleden lämpar sig utmärkt för nybörjare. •