DOFTEN AV FÄRSKT trä sprider sig i det stora tältet där kursdeltagarna arbetar koncentrerat – var och en på sin fällstol och med en kniv och ett trästycke i händerna. Här, under de knotiga ekarna på Seminariekullen vid Nääs slott, pågår Täljkurs i det fria, för nybörjare och andra.
Såväl slöjdkursen – som det faktum att den hålls utomhus – har långa anor på Nääs, slottsegendomen vid sjön Sävelången strax utanför Göteborg. Att frisk luft och vacker natur främjade inlärning, var en del av den nytänkande pedagogik i slöjdlärarutbildningen som startade här 1874. De banbrytande metoderna och den karismatiske föreståndaren Otto Salomon gjorde verksamheten internationellt känd och lockade redan på 1800-talet kursdeltagare från alla kontinenter.
I dag är Nääs en nod för slöjd, byggnadsvård och kulturhistoria. Året runt hålls kurser, workshops och föreläsningar i de välbevarade seminariebyggnaderna runt om på området. Här kan du lära dig bygga en stenmur, fläta näver, skärpa dina verktyg, isolera gamla hus … men också att måla akvareller, sjunga visor och dansa lindy hop. Nääs midsommarfirande är en höjdpunkt med flera tusen deltagare som binder girlanger och dansar ringlekar.
MEN SLÖJD och kulturhistoria är bara en del av Nääs. Tvärs över vattnet från seminarieområdet ligger själva slottet i sin park, där allén leder upp till den pampiga vita byggnaden – i dag museum med guidade visningar. Nääs slotts siste private ägare var köpmannen August Abrahamson. Det var han som grundade slöjdlärarseminariet och lämnade över till sin till systerson Otto Salomon.
”Nääs har sovit lite av en Törnrosasömn men nu händer det grejer.”
August Abrahamson bodde på slottet fram till sin död 1898, och skänkte det till den stiftelse som driver egendomen än i dag. Inredning och möbler är kvar som på Augusts tid och slottets museum är ett intakt, praktfullt överklasshem, en av Skandinaviens bäst bevarade sena 1800-talsmiljöer.
Slottets flyglar, liksom ett av husen på seminarieområdet, är numera ett STF-boende med rum i sekelskiftesstil. Slottskafé och en hantverksbutik är inhysta i det gamla sädesmagasinet bredvid. Runt om på området hålls spelmanskaféer, föreställningar och konserter.
Allt som allt är Nääs Västsveriges största byggnadsminne. Det gamla kulturlandskapet breder ut sig med mjuka kullar, lövträd, beteshagar och sjöblänk åt alla håll. I slottsparken finns fina promenader och mellan slottet och det lilla samhället Floda lockar naturreservatet Nääs Ekhagar till längre vandringar.
DENNA LÖRDAGSFÖRMIDDAG, när solen strilar genom ekkronorna på Seminariekullen, visar sig området från sin mest bedårande sida. Här har kursledaren Tobias Sloth Hansen berättat för oss kursdeltagare om träsorter och redskap. Ju färskare trä desto enklare att tälja. Björk och asp är mest lättarbetade och man kommer förvånansvärt långt med den lätthanterliga täljyxan.
– Våga ta i rejält med yx-armen. Tänk på att jobba med axeln, inte handleden! Eller också, konstaterar Tobias lite senare, går det precis lika bra att sitta still och bara slappna av, med kniv och träbit i händerna.
”Det gäller att våga ta i!”
– Att slöjda behöver inte vara så pretentiöst. Du täljer på din pinne och till slut har du kanske en tandpetare. Bra så!
Therese Almström nickar där hon sitter på sin pall intill tältöppningen. Hon går täljkursen tillsammans med maken Jesper och barnbarnet Liam.
– Vi ville göra något tillsammans med Liam, något med händerna och utomhus, förklarar Therese. Det kan vara svårt att hitta aktiviteter där vi möts på samma nivå. Men det här funkar fint och vi kan förhoppningsvis fortsätta tillsammans efteråt.
Liam, 12 år, täljer koncentrerat på sin träbit så flisorna yr. Vad det ska bli har han inte riktigt bestämt än, förklarar han.
Josefin Stenqvist däremot vet vad hon vill komma hem med. Hon har med sig en utvald trädgren och tänker tälja sig en egen virknål.
– Jag handarbetar mycket och jag skulle vilja ha en virknål med lite tjockare handtag … och så lockas jag av tanken att gå från egen idé och till färdig slutprodukt, säger hon.
– Och så gillar jag miljön här på Nääs. Det är vackert och så vänlig stämning. Och fint med en kurs bland fågelkvitter och grönska.
1) Nybörjartips: Fötterna stadigt i marken och brett isär med benen.
och ge kraft åt kniven.
I DET GULA TRÄHUSET intill kullen pågår ytterligare en täljkurs denna helg. Detta är den ursprungliga seminariebyggnaden, med snickarglädje och rymliga slöjdsalar, där ljuset faller vackert genom många spröjsade fönster. Just den här helgkursen riktar sig enbart till kvinnor – något som också kan sägas vara i föreståndare Otto Salomons and
Redan 1882 fick även kvinnor delta i träslöjdsseminarierna på Nääs,
vilket var ganska revolutionerande på den tiden. Intresset för den här kursen har varit stort, berättare ledaren Mette Handler, och den blev snabbt fullbokad.
Deltagaren Ingela Bertilsson gick en täljkurs på Nääs för fem år sedan, och längtade tillbaka.
– Man lär sig att våga. Jag har faktiskt täljt en del grejor sedan dess. Det är otroligt tillfredställande att äta frukostgröten med en sked som jag gjort själv!
LÄNGRE NER MOT SJÖN, i ett stort rött trähus, huserar Slöjd & Byggnadsvård, verksamheten med uppdraget att utveckla och sprida kunskap om kulturarv, hantverk och byggnadsvård i hela regionen Västra Götaland. I butiken – som lockar besökaren att titta, känna och lukta – säljs sådant som nytillverkade kakelugnsluckor och beslag av äldre design, färgpigment och linoljefärg, nytryck av gamla tapeter och specialverktyg för såväl smide som vävning.
Här finns dessutom experter på plats för gratis rådgivning och ett fackbibliotek öppet för alla. En bevarad gammal gymnastiksal, med bollvänlig rymd, fungerar som utställningslokal och på sommarens stora utställning får besökarna möta mästerslöjdaren Knut Östgård, 80 år, tillika tidigare hemslöjdskonsulent på Nääs.
EN AV DAGENS hemslöjdskonsulenter på Nääs heter Tobias Havaas. Han möter upp på slottskaféet tillsammans med Maria Sidén som är vd för stiftelsen Nääs slott. Tillsammans har de stora visioner. Tobias berättar entusiastiskt om planerna att göra i ordning verkstäder för konsthantverkare på plats, om att utveckla folkmusiktraditionerna med fler konserter och dansarrangemang, om planer på att kunna erbjuda fler och längre utbildningar, byggnadsvårdsläger, forskningsprojekt, internationella samarbeten …
– Nääs är fantastiskt med sin kombination av kultur och natur. Och här sitter så mycket skaparglädje i väggarna, säger han.
Men i de många väggarna finns också annat – som fukt, sättningar och stora renoveringsbehov. I vd Maria Sidéns jobb ligger att rädda egendomen åt eftervärlden. Nääs ägs och drivs av en privat stiftelse med begränsad ekonomi, även om man får ett visst stöd av kommun och region.
– Finansieringen är oerhört tuff. Vi vill ju utveckla Nääs och locka många fler besökare men utan att ge avkall på det som är så speciellt med den här platsen, säger hon ochtalar entusiastiskt om att utveckla musiktraditionerna med konserter och dansarrangemang.
– Människor kommer hit och bor, äter, umgås och skapar tillsammans. Här kan vi hämta inspiration från hur de tänkte förr.
Hemslöjdskonsulenten Tobias Havaas konstaterar nöjt att mycket nu är på gång.
– Nääs har sovit lite av en Törnrosasömn men nu händer det grejer. Och många vill vara med.
Han berättar om en kurs i svegsvarvning som blivit oväntat populär.
– Det är ett slags förhistorisk variant av svarv, oerhört smal grej, men en slöjdare hörde av sig och ville hålla en kurs och han tillverkade ett gäng svarvar som vi tog hit och det visade sig vara många som var intresserade. Sånt är ju jättekul!
Sedan fortsätter Tobias att prata om slåtterängar som kan renoveras … ”tänk ett riktigt stort lie-event!” och smedjan nere vid vattnet som han vill återuppbygga ”vore ju perfekt för smideskurser!”
Maria Sidén frågar om jag visste att Selma Lagerlöf skrev delar av Nils Holgersson här på Nääs där hon tillbringade somrarna tillsammans med sin nära vän Sophie Elkan, syster till Otto Salomon.
– August Abrahamson var faktiskt en av de första judar som köpte mark i Sverige så det finns också en judisk historia här, utöver att Nääs ett tag var landets mest internationellt kända plats, efter Stockholm.
VI FYLLER PÅ kaféets kaffekoppar med guldkant, tar ytterligare en hembakad syltkaka och tänker att det vore fint med en tur i parken efteråt. Maria Sidén har berättat att den öppnade för allmänheten redan på 1860-talet, vilket då också var ovanligt för en privatägd slottsegendom.
– Den ansågs vara Sveriges vackraste slottspark i slutet av 1800-talet och är en del av vårt gröna arv, precis som Seminariekullen. Det vore jätteroligt att få återställa blomsterträdgården där till sin forna prakt, säger hon med längtan i rösten.
BO MED STF:
Nääs slott är ett anslutet STF-boende.