Ibland unnar jag mig lyxen att sova under bar himmel. Jag sätter upp friluftshängmattan mellan två träd i skogen, bäddar med en lagom varm sovsäck och placerar pocketbok, snytpapper, mobiltelefon och pannlampa inom räckhåll.
Sedan kryper jag in i mitt bo och drar igen blixtlåset till myggnätet. Att bara ligga där en lång stund medan det skymmer, lyssna på de omgivande ljuden och titta upp mot trädtopparna, är så skönt. Så sluter jag ögonen, drar några djupa andetag och släpper taget om dagen.
Innan jag blev en hängmattesovare trodde jag att jag skulle ha svårt att sova i det fria, att jag skulle ligga vaken och lyssna efter djur, väderomslag eller steg. Men det gör jag inte! Det finns något tillitsfullt i det som känns bra. Jag litar på att hängmattan bär mig, och jag litar – tydligen – på att naturen är trygg.
Jag har också provat ett annat sätt att sova hängande: i trädtält. Där spänner du ett tältgolv mellan tre stammar, ställer ett innertält ovanpå och, om vädret så kräver, drar ett yttertält över. Sedan sover du gott, vaggad av vinden, skyddad för vädret.
Fotograf Fredrik Schlyter, som gillar klättring, har ytterligare ett – något mer äventyrligt – sätt att utesova på: en portaledgeplattform hängande vid en bergvägg. Det ger nog väl mycket kill i magen för min smak, men för den som vågar väntar en enastående utsikt.