Umebon Undis Englund upptäckte fjällen när hon var runt 40, på en helgtur i Vindelfjällen i STF:s regi.
– Jag blev helt frälst, förklarar hon.
Sedan dess har det blivit många turer till fjälls, sommar som vinter. Två gånger har hon vandrat det så kallade Gröna bandet, hela fjällkedjan från Grövelsjön i Dalarna till Treriksröset i norr. I vinter spänner hon skidorna på fötterna och gör den 130 mil långa turen på snö.
– Att gå på vintern är en mycket större utmaning. Kylan, snöstormar, ja, vädret överlag. Man löper ju faktiskt risken att frysa ihjäl. Det tror jag inte jag ska göra, jag känner mig väl förberedd, sa Undis Englund på telefon från hemstaden Umeå före avresan.
Hon går hela turen på egen hand. Delvis för att inte är så många i hennes ålder vill följa med, säger hon. Går hon i mål blir hon faktiskt den äldsta kvinnan som genomfört Vita bandet.
– Det finns också ett värde i att gå själv. Jag är en social person men det är skönt att inte behöva anpassa sig och att få lösa och fixa allt på egen hand.
Med en satellitsändare kommer hon att kunna hålla kontakten med anhöriga, spåras och kalla på hjälp vid behov.
– Jag är inte en sån som hoppar fallskärm och ska upp på alla toppar. Det som lockar är att få leva i ett med naturen och att få vara ute så länge. Att allt hamnar på en så basal nivå, att må bra, bli mätt och varm, hitta skydd för natten.
I pulkan kommer att finnas mat för ungefär tio dagar; hon fyller på utefter vägen. Ungefär hälften av nätterna blir i tält, resten i stugor – en bra bit av turen går på Kungsleden. Runt 25 kilo väger pulkan. I förberedelserna har ingått styrketräning, men också att gå med bildäck på släp efter sig.
Någon gång i mitten av april räknar hon med att vara framme vid Treriksröset.
– Nu längtar jag efter att komma i väg. I min ålder gäller det att passa på, man vet ju inte hur länge man kan göra nåt sånt här.
Följ Undis på turen! Här bloggar hon om sina äventyr.