Som experimentell arkeolog, författare och naturentusiast från Tyskland, har jag dedikerat mitt professionella liv åt att utforska levnadsvillkoren för våra stenåldersförfäder. I detta sammanhang tillverkar jag kläder, verktyg och utrustning på samma sätt som människor gjorde under förhistorisk tid, med utgångspunkt i arkeologisk information och etnografiska analogier.
För att sätta min utrustning på prov har jag genomfört flera stenåldersboende-experiment i Tyskland, Alperna och Spanien. Men min favorit- och mest spännande resa tog mig till Sverige i februari 2024. Jag hade planerat en ensam vintervandring genom Jämtlands fjäll (från Ottsjö till Grövelsjön), som efterliknade förhållandena under den senaste istiden.
De norra delarna av Skandinavien är ideala för denna typ av återkoppling, eftersom de erbjuder det enda naturliga landskap i Europa, som på många sätt kan jämföras med ett mellaneuropeiskt landskap under den senaste istiden, för cirka 15 000 år sedan.
Generellt sett älskar jag helt enkelt vintersäsongen, plus att jag har spenderat mycket tid på camping och vandring i Sverige som ung på sommaren. Det är helt enkelt vackert.
Efter omfattande förberedelser och planering packade jag min utrustning, tillverkad av päls och läder som jag själv garvat med hjälp av gamla och traditionella metoder, och reste norrut. Jag bar ingen modern utrustning alls, förutom en mobiltelefon, papperskartor och en kompass. Jag hade inget tält eller stormkök, ingen tandborste eller termounderkläder. Jag planerade att genomföra hela resan på cirka 200 kilometer på 14 dagar, med hjälp av träsnöskor, en sovsäck sydd av renskinn och en träpulka gjord av två platta brädor. Min läderväska var fylld med torkat kött, fet bacon, bär och nötter.
En del personer hemma tyckte definitivt att jag var galen eftersom jag hade noll erfarenhet av vinterresor i Sverige. Självklart hade jag även jag själv oroat mig, med tanke på min primitiva utrustning, de extrema temperaturerna och min personliga kondition.
Min vandring gick mestadels längs den södra Kungsleden och två gånger tillbringade jag tid i STF-stugor för att vänta ut hårda snöstormar. Jag mötte och blev vän med ganska många människor längs vägen och det fanns alltid mycket spänning och många frågor som ställdes.
Allt gick bra i slutändan. Jag hade en fantastisk resa. Det var mycket ansträngande, jag bröt en snösko längs vägen, hamnade i dåligt väder, utvecklade ett kliande utslag på benen från pälsbyxorna och jag var alltid törstig. Men naturen i Sverige är så underbar och givande, landskapet så fantastiskt.
I februari 2025 kommer jag att fortsätta mina förhistoriska resor, besöka Jokkmokks marknad och sedan bege mig ut på fjällederna i Norrbottens län. Kanske träffar jag dig där uppe, eller på Instagram/Facebook om du vill!
Markus Klek (@markusklek)
Texten är översatt från engelska med hjälp av AI.